Sitt - stanna kvar



I min värld är detta den kanske allra viktigaste kunskapen min hund måste ha. Därför är jag också beredd att lägga en del energi på att få den att fungera. Dels för att jag vill kunna träna mina hundar med så lite spilltid som möjligt. Dels för att jag tävlar agility som ställer stora krav på hundens självbehärskning i starterna och på kontaktfälten.

Komma igång

Vi har redan lekt "hundens val" så hunden vet att det inte går att leva rövare eller försöka stjäla godbiten från mig. Första sittövningen innebär bara att nu har jag valt en position, nämligen sitt innan jag öppnar handen. Jag ser till att jag är i en ostörd miljö. Hunden har koppel och halsband på sig. Kopplet lägger jag på golvet och står på. På så vis försäkrar jag mig om att valpen inte går iväg och roar sig på egen hand (självbelönar sig för att ignorera mig).

När hunden inser att knappen till godiset sitter i rumpan som trycks mot golvet så är det dags att göra det lite svårare. Plocka med godisarna i handen utan att ge direkt, lägga en godis på golvet, byta hand på godiset och så vidare. Att ha rumpan tryckt mot golvet måste bli viktigt för hunden. Reser den sig så väntar jag utan att titta på hunden tills den har satt sig igen. Nu återupptar vi övningen. Hela grejen handlar om självkontroll. Att sitta stilla och tyst medan jag plockar med, och "tappar" godis är ingen liten sak. Se till att "tappa" godisarna närmare dig än hunden så att du hinner sätta foten på det om den rör sig (bryter dina kriterier)

Öka störningarna

När hunden klarar att jag kastar godis omkring mig utan att röra sig (mina kriterier är att den inte får röra någon tass) så kommer nästa steg. Nu står jag upp. Lyfter ena foten utan att hunden rör sig, lyfter båda fötterna, går på stället, joggar på stället, hoppar jämfota, går något steg, går några steg, tar ett springsteg, springer några steg, leker med leksak, viftar med leksak framför näsan osv.

Tyst, låt hunden tänka

Under hela träningen säger jag ingenting till hunden. Om den reser sig tar jag den lugnt i halsbandet och sätter tillbaka den. Öka inte svårigheten för snabbt och tänk på att vara noga med att belöna och vad du belönar. Vill du ha tassarna i backen så kan du inte ge godis om hunden lyfter en tass, eller hur? ;-)

Utan att forcera är det ändå viktigt att träningen går framåt. Lite svårare - mer ljud och rörelse från dig. Jag undviker att gå tillbaka i träningen. Har jag ökat svårighetsgraden så har jag. Hunden måste få testa olika beteenden och komma på vad som lönar sig genom framgång och misstag. Lite svårare - ny miljö. Lite svårare - häftigare leksaker. Lite svårare - ökat avstånd. När valpen sitter som en staty med dig hoppande, tjoande, kastandes favoritleksaken omkring dig på olika platser inne och ute vet du att den har fattat grejen.

Träning ska ge resultat

Mina krav på mig själv är faktiskt att vi ska komma lite framåt varje träningspass. Om jag kör två pass efter varandra som inte har lett till någon utveckling så ser jag över vad jag håller på med och förändrar något. Stå och stampa eller jojo-träning är bara tidsödande.

Om du har flera hundar

Nu har du flera hundar som var och en för sig vet vad det vill säga att sitta stilla. Då är det dags att ta in den andra hunden i övningarna. Jag utgår från att de redan kan detta. Jag börjar med hundarna sittande bredvid varandra. Jag säger valpens namn och ger den godis. Den andra som sitter still får den godis direkt efter. Sedan säger jag den andra hundens namn och ger godis, det gäller att vara snabb att ge hunden som inte är kallad godis om den sitter still. Jag säger hundarnas namn växelvis. Den hund som inte får sitt namn nämnt är den som egentligen tränar. Den tränar på att titta på - kanske den svåraste övning som finns, särskilt för en liten valp. I början är jag helt nära. Jag ökar avståndet mellan hundarna litegrann.

Nästa steg är att kalla in bara en av hundarna. Jag har hundarna med kanske någon meter emellan och mig själv i mitten som en trekant. Jag säger hundens namn och inkallningsord. Den kallade hunden har ungefär ett steg till mig. Den kommer fram får belöning. Genast belöning till den andra som sitter kvar. Om den som borde sitta kvar reser sig tar jag bara den i halsbandet och sätter tillbaka den. Jag kallar dem växelvis. Kom fram, få godis, sätt dig, jag flyttar mig lite, kallar samma eller den andra hunden. Tänk på att inte bara kalla varannan gång. Det gäller att undvika mönster.

Ett test är när jag kallat samma hund fem gånger. Sjätte gången kallar jag den andra. Hihi, Gissa om det rycker i den jag kallat först.

Jag rekommenderar varmt Susan Garretts DVD Crate games som är jättebra att grunda eller kombinera med den här träningen.

Målet är att du kan sätta hundarna på led. Kalla den bakersta först. Den springer förbi den främre hunden och kampar vilt med dig. Den hund som inte är kallad sitter och väntar på sin tur. Sätt den hund du kampade med. Gå en bit framåt och kalla på den bakre hunden. Kampa, sätt, gå framåt. Det här är en rolig övning som passar lika bra att göra på skogsstigar som på agilitybanor :)

En positiv bieffekt av den här träningen på mina hundar är att när jag börjar leka/träna med en av dem så sätter sig de andra och väntar på sin tur. Väldigt praktiskt, det har de kommit på själva. Jag har bara tagit vara på det genom att belöna när det händer.

På träningplanen

Med mina vuxna hundar så utökar jag det också med att kalla hundarna över hinder. De andra sitter kvar. Sedan utökar jag till att springa med själv. Mitt mål är att kunna träna en hund i taget medan de andra lugnt ligger/sitter och tittar på. För att underlätta kan du ha en matta, korg eller bur på en bestämd plats till varje hund där den väntar på sin tur medan du tränar. (se Crate games)

Kom ihåg: Positiv träning är inte tillåtande. Kontrollera hundens val så att oddsen är bättre än 50/50 att den väljer rätt. Se till att hunden inte har möjlighet att belöna sig själv för felaktigt beteende. Enkelt, men inte lätt.

Lycka till!